Hoppas er vecka startat fint.

Hade som mål att kika in här under helgen men tyvärr hanns det inte med. Tiden och att räcka till för alla projekt är den svåraste utmaningen just nu. Barnen går ju först men sedan är det väldigt mycket annat vid sidan av.

Med barnen fungerar allt fantastiskt bra, får nästan nypa mig i armen. Alla tre är så duktiga, underbara älsklingar alltså.

Däremot har vi ett pågående bygge med allt vad det innebär, min kära make spenderar åtskilliga timmar där. Imponeras så av hans kunskap och av hur händig han är.

Men bara att få till en tvätt eller en lagad middag, i vår tvättstuga som nu fungerar som kök, är en utmaning i livspusslet just nu. 😉

Hur som helst, en dag i taget bara så blir allt bra.
En boost för själen och livet var vårt lördagsbesök. En av mina äldsta vänner och hennes fina familj. Vi träffades när vi var 1år och har sedan funnits vid varandras sidor genom livets dalar och toppar. Hela 39 år av skratt och gråt, innerliga samtal och ytliga prat, blandat med glädje och förtvivlan. Finns ingen som hon, ingen som känner mig så väl.
Dessutom den roligaste och klokaste jag vet, vi skrattar så vi kiknar, så våra män tröttnar.

Så jäkla härligt!

Nu, beta av dagens mailskörd med sovande bebis i knät.
Mysigt!

♥

.